Har du träffat någon slav?

Slaveriet (träldomen) avskaffades i Sverige 1337. Slaveri definieras som arbetsförhållanden vilka arbetstagaren inte kan påverka eller undvika (=fly). Det räcker alltså inte att man inte kan hitta ett annat jobb för att det ska räknas som slaveri.

I Sverige förslavas människor än i dag, men nu för tiden handlar det om sex och tiggeri.  Det finns inga exakta siffror som anger hur omfattande människohandeln är i Sverige. 2014 kom EU-kommissionen fram till att det fanns ca 30 000 offer för trafficking inom Europa, varav nästan 70 % var utsatta för sexuell exploatering.

Men det är inte dessa slavar som den här texten egentligen ska handla om. Den ska handla om alla självupplevda slavar. Och de finns överallt runt omkring oss. De är lätta att upptäcka bara man lärt sig att känna igen dem.

De i juridisk mening förslavade människorna i Sverige är, sett till totala invånarantalet, mycket få. Men de som upplever sig som slavar är många. Väldigt många.

 Hur resonerar en person som känner sig förslavad?

”Jag kan inte påverka”

”Ingen kan hjälpa mig”

”Det är ju inte som lyssnar på mig ändå ”

”Inte för att det spelar någon roll vad jag tycker, men…”

”Jag får väl vara kvar här tills jag går i pension”

”Det här är min lott i livet”

Känns attityden igen? Vi har alla hört säjningarna. Det du kanske inte tänkt på är att det du hör är uttalanden från en person som upplever sig som en slav.

En slav känner inte att hen kan påverka sin egen situation. Hen har gett upp och slutar att ta hjälp. Det är när en slutar be om hjälp som en blir hjälplös. Hjälp-lös = utan hjälp. Kan inte få hjälp.

En slav styr inte sitt eget liv. Känner sig utbytbar. Får stryk om en säger vad en tycker. Blir illojal och gör bara så mycket som krävs för att inte få stryk.

När en lärt sig känna igen dem ser en dem överallt.

Om förslavningen gått långt är det en del av identiteten. Jag är förtryckt.  Jag kanske t.o.m. slåss för mina rättigheter och möjligheter att påverka. Men om jag blir befriad från slaveriet, vem är jag då? Det är därför det är så svårt att befria människor från självpåtaget slaveri. Gör en det släpps de ut på okänd mark, ut ur sin trygghetszon.

Det finns olika grader av förslavning. Vissa människor känner maktlöshet i hela sin tillvaro. Andra, vilket är vanligare, är förslavade på jobbet. Den lägsta graden gäller specifika frågor, där jag tror de flesta av oss räknas in.  Tänk efter själv; finns det frågor eller relationer i ditt liv som du är missnöjd med, men där du har gett upp, slutat ta hjälp och resignerat? Då skulle jag säga att du är en slav i den frågan.

Formulerar man inte sin egen framtid får man slava på i sin egen historia.

IMG_2235

Foto: Josefin Haraldsson

Positivt läge?

Den mänskliga hjärnan presterar som bäst när den är försatt i positivt läge. Om du trivs och är på gott humör gör du bättre ifrån dig än om du är ledsen, sur, arg, irriterad eller nedstämd. Detta gäller både i arbetet och utanför. Om du själv är glad påverkar du troligast även andra att bli gladare och därmed prestera bättre.

Bullshit eller självklart?

Forskning inom positiv psykologi visar att även den allra minsta positiva injektion till hjärnan får oss att prestera bättre på ett prov i skolan, ett jobbmöte eller i en tävling. Det kan vara att du tänker på någon du tycker om, lyssnar på en låt du gillar, att solen skiner, du tänker på något roligt du ska göra till helgen eller har ett kul ordväxling med en kollega.

Om vi är medvetna om detta kan vi också använda oss av denna vetskap till att påverka oss själva och vår omgivning. För alla typer av ledare är detta ett viktigt verktyg för att skapa miljöer där människor trivs och mår bra och därmed presterar väl. Medarbetare som trivs är mer produktiva, ökar företagets omsättning, är bättre ledare och har högre lön. De är dessutom minder benägna att vara hemma från jobbet, säga upp sig och att bli utbrända.

Men de positiva effekterna av positiva känslor slutar inte där. När vi är på gott humör och mår bra är vi också mer kreativa, öppna för nya idéer och överväger fler möjliga alternativ. Positiva känslor får oss inte bara att må bra, utan ökar också inlärningsförmågan, hjälper hjärnan att organisera ny information, behålla informationen under längre tid och att snabbare återfinna den när vi behöver.

Vad som ger oss positiva känslor kan såklart vara individuellt, men det finns ändå en rad fenomen som de flesta av oss människor reagerar positivt på. Dessa är t.ex. musik, doft eller människor vi tycker om, fysisk aktivitet, meditation eller avslappning, att ha något att se fram emot, tacksamhet, och att vistas i eller betrakta naturen. Lämligt nog är det även dessa fenomen som sänker stressnivåerna i våra kroppar.

Om du tycker att detta låter som bullshit: Har du råd att förbise dessa forskningsresultat?
Om du tycker att detta låter som en självklarhet: Hur använder du dig av detta faktum i din vardag? Vad ger dig positiv energi?

image

Foto: Josefin Haraldsson

PS. Vill du läsa mer om positiv psykologi rekommenderar jag Shawn Achors bok The Happiness Advantage.