Kan mina tårar bidra till medmänsklighet?

Så mycket som jag gråtit den här våren har jag inte gråtit sedan min mamma dog 2003. 

Det har varit en vår full av besvikelser, oro, förtvivlan. Dagar med konstant klump i halsen. (Fråga mig inte hur jag mår, för då börjar jag gråta och det vill jag inte framför dig). Utmaningar (varför inte säga problem?) med ett av mina barn. En kanin som varit dödssjuk och inlagd på djursjukhus. Oro för att nära & kära ska drabbads av covid-19. Sorg över att inte kunna umgås med min pappa som vanligt. Alla affärsmöjligheter som satts på paus. Ifrågasättande av mig själv som företagare.

Det hjälper inte att det blir bättre sen (när?). Jag sörjer det som inte blev NU.

”Man måste tänka nytt”. ”De är de som är snabbast på att ställa om som går vinnande ur detta”. Säger käcka människor i min omgivning. Jag förstår det. Rent intellektuellt. Det är bara det att jag i detta fall, uppenbarligen, inte är vare sig Sniff eller Snabb, utan mer som Suck eller Stön. (Om du inte läst boken Vem snodde osten, så gör det!)

Jag har träffat lite för många människor denna vår som mött min oro och min nedstämdhet (i de fall jag valt att vara ärlig med den) med goda råd och käcka kommentarer med syfte att muntra upp. I all välmening, jag vet. Men det har sårat likväl. Jag är inte korkad. Jag har bara känslor som jag behöver uttrycka och uppskattar om någon orkar lyssna.

”Du får coacha dig själv!”. ”Du som jobbar med sorgbearbetning får tillämpa din egen metod”. Säger folk och tycker att de är lite lustiga. Tack. Jag känner inte till någon coach som inte själv tar hjälp av en eller flera coacher. Jag SKA bearbeta mina förluster som jag lidit denna vår med metoden som jag själv lär ut. Det kommer att hjälpa mig. Jag ska göra det när jag har sorterat mina tankar och känner mig redo. Sorgbearbetning handlar inte om att inte sörja. Tvärtom, om att TILLÅTA SIG att känna allt som man känner. Där är jag nu.  

Tack och lov har jag även träffat människor som vågat och orkat lyssna. Så underbart när man väl gör det! Tänk om vi människor kunde lyssna mer på varandra. Lyssna på riktigt. Även när det är jobbigt. Låta det bli tyst. Vänta på en fortsättning. Försöka förstå, även om det är svårt.

(Varför blottar jag mig så här? Folk kommer att tycka att jag är en svag looser. ”Hur ska hon som inte kan hjälpa sig själv kunna hjälpa andra?”).

Det kan finnas två anledningar till att jag skriver det här:

  1. Genom att skriva får jag uttrycka mina känslor utan att bli avbruten eller ”uppmuntrad”.
  2. Genom att publicera texten offentligt kanske jag kan inspirera någon annan (dig?) till att visa sig sårbar.

Världen behöver mer medmänsklighet. Vi behöver visa oss sårbara och lyssna på varandra. Om jag genom denna text har bidragit i någon liten mån om detta är jag mer än nöjd. Om inte har jag i alla fall fått skriva av mig.

Har du tid att hoppa över pausen?

Du har med all säkerhet hört att vi behöver återhämtning för att inte drabbas av utmattningssyndrom och bli sjuka av stress. Det handlar då inte bara om att återhämta sig hemma, genom att koppla av på sin fritid och sova gott. Vi behöver också korta återhämtningar under dagens lopp. De är viktiga för alla och de blir allt viktigare ju äldre vi blir. Det är dock lätt att uppleva att vi inte hinner ta en paus under arbetsdagens gång. Vi agerar reflexmässigt på alla bollar som kastas mot oss och försöker att fånga fler bollar per tidsenhet för att vara effektiva, utan att reflektera över var som ska göras och när. Och sen när vi kommer hem ska det lagas mat, tas hand om tvätt, tas hand om barn, föräldrar, grannar, vänner… och vi kraschar i sängen vid läggdags och kan inte somna. Känns det bekant?

Men vi vinner inte bara fysisk och mental hälsa på att ta paus, det finns också flera stora kortsiktiga fördelar med pausen: Pausen gör att vi får distans, perspektiv, ser klarare på vår tillvaro och kan också fungera som uppladdning. Ta till exempel pausen mellan två halvlekar i fotboll. Spelarna återhämtar sig fysiskt, men får samtidigt möjlighet att reflektera över första halvlek och tränaren får chansen att prata med spelarna och tillsammans med dem skruva på taktiken och spelstilen. Det som händer i omklädningsrummet kan vara helt avgörande för matchen.

I pausen får hjärnan vila från att aktivt tänka på en särskild uppgift för en stund. Det är inte ovanligt att den då kommer på de bästa idéerna. ”Jag kom på en sak i duschen igår” var en vanligt förekommande fras från en tidigare kollega till mig. Att tänka på jobbet när hon duschade var inget medvetet val hon gjorde, men det var då hennes hjärna kopplade av och bearbetade dagens händelser. Och då kom idéerna!

Vill du bli mer effektiv och få mer gjort? Pröva att sakta ner. Och sen saktar du ner lite till. Då ger du dig själv chansen att tänka klart, prioritera, delegera och kanske besluta vad som inte ska göras, istället för att vara fast i känslan av att du genast måste agera på alla bollar som kommer till dig. Pausen gör att du kan ta klokare beslut och agera endast på det du behöver och det i rätt ordning. En kort paus varje dag, där jag stannar upp och ifrågasätter mina uppgifter på att göra-listan gör idag underverk för mig.

Så, när tar du nästa paus?

Går det att fira jul med sorg?

”När julen kommer ska varenda unge vara glad”. Och alla andra också. Punkt.

Julen är vår absolut största och vår mest laddade högtid.  Den ska firas tillsammans med familjen, enligt tradition som den alltid firats. Allt ska vara juligt, mysigt och perfekt. Alla ska vara glada och harmoniska.

Men hur gör man då om man drabbats av en förlust under året? En förlust som gör att julen inte kan bli som vanligt och kanske inte kan firas med den man älskar? Många som drabbats av en sorg bävar inför julen. För vissa är den första julen efter en förlust väldigt svår. För andra är inte julen mycket värre än vilken annan dag som helst, sorgen är enorm varje dag.

Om du har sorg är det uppenbart att julen inte kommer att bli som vanligt. Det är lika bra att inse det och tillåta julen att bli annorlunda i år. Du kanske inte kan fira jul där du brukar eller tillsammans med dem du brukar fira med. Kanske vill du helst av allt ställa in hela julen, hoppa över den i år och låtsas som den inte finns.

Om du står inför en jul med sorg finns det några saker du kan tänka på för att ändå fira en bra jul, trots allt:

  1. Tillåt julen att vara annorlunda. Det kan uppenbarligen inte bli som vanligt, så försök inte låtsas att den är det.
  2. Tillåt dig själv att vara annorlunda. Du är inte ditt bästa jag just nu, du har sorg. Du är antagligen trött, nere, stresskänslig, ledsen och/eller arg. Låtsas inte som att du mår bra.
  3. Omge dig med människor som du trivs. Omge dig med människor som du känner dig trygg med, som du kan vara dig själv tillsammans med och som tillåter dig att sörja. Undvik att sitta ensam hela julen.
  4. Var försiktig med ”bedövningsmedel”. Ta det lugnt med alkohol, psykofarmaka och andra bedövningsmedel, så du inte skadar eller sårar dig själv eller någon annan och orsakar nya förluster och sorger.
  5. Var snäll mot sig själv. Vad vill DU? Hur vill du fira denna julen? Öva dig på att lyssna på dig själv, att vara snäll mot dig själv och att sätta dig själv i främsta rummet.

Vad du än varit med om under det gånga året, så önskar jag dig en god jul!

Ängel med en vinge

Ängel med en vinge. Foto: Josefin Haraldsson