Försöker andas med magen.

Det går inte.

Omöjligt att ta ett djupt andetag ner i magen.

Försöker gå långsamt.

Måste få ner frekvensen på hjärtslagen.

Försöker köra bil långsamt.

Kan inte koppla av.

Så mycket som måste göras.

Jag får hjärtklappning av kaffe. Av mörk choklad. Av alkohol.

Hjärtat klappar.

Tankarna snurrar.

VARFÖR kan jag inte bara prioritera det som är viktigast, planera in när de ska göras, göra en sak i taget, be om hjälp med det som går, lägga mig på soffa, andas, och sluta bry mig så mycket?

Min dagliga påminnelse om att göra en sak i taget.

Foto: Josefin Haraldsson